tisdag, september 30, 2008

I stort sett lunginflammation

Förkylningen är så pass illa att jag i stort sett har lunginflammation. Gå till jobbet är inte att tänka på. Tur att man kan jobba lite hemma. Deadline närmar sig i överljudshastighet.

söndag, september 28, 2008

Män gör ändå

Dagens måtto:

Kvinnor kan
Män gör ändå

Tolka som ni vill.

Idag skiner solen och jag jobbar. Deadline den 3:e, vet inte vad jag ska göra riktigt så jag gör tre saker på samma gång så får jag välja sen innan deadline. Jag tror nu att jag hoppar kursen i Sverige i okt. det blir helt enkelt för mycket. Har ändrat mig 10000 gånger, men det är nog så det får bli.

fredag, september 26, 2008

Reportage från Mallis

Jepp.
Palmanova. Ett jävla äckligt turistghetto. Tur att jag var på Mallis för att jobba annars hade jag nog spontandött av åsynen av alla blekfeta engelsmän med sina förbannade fotbollströjor och fulfyllor och motbjudande fruntimmer med seriöst übertokdåligt sinne för allt som kan kallas smak, stil, finess, grace, kultur. Den enda som var bra med plejset var att det var enkelt. Bara att gå ut när som helst, beställa helt ok mat, spagge till Isa, grymt grillat till oss. Typ. Men mitt tips är åk inte dit. Punkt.

Mitt möte gick bra. Dag ett med doktoranden jag egentligen jobbar med och hon berättade hur hemsk professorn var och skrämde upp mig rejält. Jag var skitnervös dagen därpå, men det gick bra. Jag blidkade den store och fick mina data. Gött! Sen var det semester två dagar. Dag ett av sem. var skitväder. Vi bilade runt lite. Dag två fint väder och fin strand som doktoranden tipsat om. Se nedan. Det är nu skönt att vara hemma några dagar. Blir nog Sverige i okt. men jag ska gå kurs i tjottahejti då, så vi ses nog inte. :(

Jag lägger la lite bildreportage. Väl bekomme gott folk.
* Peace *



Spännande bland bergen.

El playa hem a vid var inte så kul. Vi hade dock fått inside information om en hemlig stand på andra sidan ön, så sista dagen när det äntligen blev lite ok väder drog vi dit. Det var inte lätt alls att hitta. Häng mä!

Man åkte på en ödeväg utan skyltar.

Kom fram till den inbjudande grinden. Här hade nog många vänt skulle jag gissa. Men vi fortsatte enträget, insatta som vi var med hemligheten.

...och blev belönade med the beach. Finfint. Fullt av hippies som klättrade osv, jag fridök bla i en grotta (klättrarna klättrade i taket o väggarna) med ett lånat cyklop. Underbart vatten. Familjen nöjd.

Palma var ok.

Valdemossa var väl pittoreskt.


I bergen nånstans. Vi tog en läskig men rätt ball kustväg och kolla lite.

lördag, september 20, 2008

Fullt ös medvetslös

Sista dagen avslutar jag med att gå ut på stan och röja. Inleder med ett glas godaste Rioja på strandbaren efter ett dopp i Atlanten. Forsätter via en ölomacka på ett ställe till en fiskrestaurang där jag käkar den finaste fiskgrytan. Sen tänker jag att jag måste ju ta ett sista glas cider innan jag drar. Problemet är bara att man endast kan köpa en hel flaska. Jag står där i det otroliga vimlet och svadan av spanska rattattata, insuper stämning och super cider. Sen blir jag filosofisk och sätter mig på standen ett slag innan jag vinglar hem. Idag botgöring, späkelse och renlevnad (pizza, solning och sömn hela dagen :).

I morgon drar vi till Mallorca. Hasta la vista babies.








dom är så jävla grymma. Kolla han i mitten av bilden, uppochner!

fredag, september 19, 2008

Darl Hennig

Nu får det vara nog. Jag orkar inte jobba mer. Vi sa adjö, löften om framtida samarbete osv. Känns bra. Vi får väl se.

Det var en grym röra i morse när dom ville att jag skulle byta rum. Jag pratar ju inte speciellt mkt spanska, men det hindrar inte reseptionisten att framhäva evinnerliga haranger på Spanska i överljudshastighet. Jag tar tillslut fram penna och papper. Några streckgubbar och siffor senare är problemet löst. Jag har ett stort dubbelrum till samma pris. Helt. ok. På söndag drar jag dessutom ju. När jag ska hämta mina väskor i lobbyn är dom märkta med Darl Hennig. Rätt colt lixom. My name is Hennig, Darl Hennig...

Nu vill jag gå till stranden och i kväll tror jag det blir tapas y mucho vino

Hasta la vista

torsdag, september 18, 2008

Inte mitt fel

Det går väl inte så illa kanske. Jag tycker det artar sig alltså. Det visar sig att det inte är fel på min kod utan den data jag har fått att jämföra med. HA!

Ibland blir det fina plottar av dom svintråkiga matematiska formlerna. Kolla in min dagslängdsestimering* tex. Najs va**?



*
Har plottat quick and dirty, det kanske inte är 100% korrekt, men vem bryr sig om 100 år.
**
Ok, jag är en jävla nerd och jag är stolt över det

onsdag, september 17, 2008

Vem är do wem är jaag levande scharader

Jag älskar sånna där personlighetstest. Det är så skönt att få sin personlighet definierad så man vet vem man är. TipsTack Malin!

Din personlighetstyp:

Bestämda och uppriktiga. Födda ledare. Utomordentlig förmåga att förstå övergripande organisatoriska problem och finna hållbara lösningar. Intelligenta och allmänbildade, ofta mycket bra talare. Värderar kunskap och kompetens och har inget överseende med ineffektivitet eller dåligt organiserad verksamhet.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Företagsledare, VD:ar, organisationsgrundare, affärsföreståndare, chefer, entreprenörer, domare, advokater, jurister, datakonsulter, universitetslärare, politiker, kreditrådgivare, fackrepresentanter, marknadschefer, banktjänstemän, systemanalytiker, forskare.

Del fimpa på el golvo

en annan betraktelse:
här röker dom så in i helvete hela tiden. Alla. Och man askar, fimpar samt slänger det man kan tänkas vilja slänga... på golvet. Askfaten är tomma. Golven fulla. Ja, se spanjorer.

Ingen framgångs-saga idag

Jag jobbar som fan men kommer ingenstans. Vi får väl se.
Det ordnar sig säkert. En sorts avhandling senare. Jag gjode xyz och det funkade inte pga abc. Typ.

Här är jag om ni undrade.

tisdag, september 16, 2008

Bättre

Hemmifrån får man bättre nyhter. Här jobbar man på. Vi får väl se vad det blir. Har lärt mig ganska mycket iallafall. När jag tog en kaffe på playan utanför labbet blåste det som fan. Kite-surfarna var ute och var ascoola. Jag vill också. Kanke om jag inte jobbade så jävla mycket och om jag sket i min familj ännu mer, skulle jag ha tid med det. Och om jag gav upp dykningen också. As if. Idag tog jag en promme in till stan, käkade fisk och returnerade. Och nu kan ni få bildbevis på att dom har fuckingjävlawasaknäcke i vanliga supermercadon här. Jag hajar nada. Ingenting är turistigt här. Inga menyer ens på Engelska. Så det är knappas det. Dom måste digga wasa knäck helt enkelt och det kan man ju haja.





jojo, man ser en kajtare lång där borta och han är ascool och hoppar och grejjer. Jepp.

måndag, september 15, 2008

Hemma sämst borta sämre

Nu är det inte roligt längre. Dåliga nyheter från hemmafronten får mig på dåligt humör och spanjorerns konstiga matkultur gör mig trött. Vill hem.

Vad gör man om man har en bekant man aldrig mer vill se*? Gör man slut? Det-är-inte-du-det-är-jag, eller föresten det är fanimej du jävla pucko?

*
Don't worry det är ingen av er

söndag, september 14, 2008

Lite lagom jobb

Jobbade ca tre timmar. Därefter promenad och bad. Blåsigt men sol och varmt i vattnet. Surfarna var dom enda nästan i vattnet på den stranden med dom höga vågorna.




lördag, september 13, 2008

Tack

Speciellt sista stycket i expressens text om nya Öijer boken får mig att älska min gamle själavårdare och shaman ännu mer:

"När Medan Giftet Verkar kom ut 1990 och Bruno K. Öijer ännu inte visste att den skulle bli första delen i en trilogi, var det, precis som nu, ekonomiskt dystra tider och vi hade alla lärt oss ordet ”krispaket”. När jag intervjuade honom den gången talade han, bland annat, om konsumism och hur vi förgiftar vatten och föröder den enda planet vi har.
18 år senare kan man hävda att hans oro och vaksamhet gällande planeten delas av flera, å andra sidan har konsumismen och populismen firat triumfer som inte ens Bruno K. Öijer kunnat föreställa sig.

– Det är obegripligt och sorgligt, vi har så kort tid på planeten. Lycklig behöver man inte vara, men man kan åtminstone önska alla ett större lugn."





Hotellbaren

Vaknar i gryningen av grubblerierna.

Igår fick det bli hotellbaren. Väldigt trist, men lixom rätt kul ändå att kolla på folk. En TV var på och visade en totalt IQ befriad show. Jag försökte mig på att kommunicera detta med hon-i-baren, men det resulterade bara i att hon bytte kanal till en hemsk latinomusik-kanal som visade hysteriska videos av otroligt låg kvalité. Det såg ut som dom var hemmagjorda. Nästan så det blev kul om det inte hade varit för den enerverade musiken. Jag beställde en macka. Tjugo minuter senare ungefär kommer en kokerska, helt sotig och nerfläckad, glatt leende och räcker över två rostade brödbitar med nån röra imellan. Ett par öl senare måste jag gå på toa, när jag kommer tillbaka har en tjock herre med en gigantisk cigarr tagit min barstol. Så demonstrativt jag kan greppar jag mitt glas som står kvar framför honom. Cigarrmannen är oberörd. Han pustar ut ett stort moln upp i luften. Jag testar att röka en cigarett för första gången på säkert ett år minst. Det är skitäckligt. En öl till, sen går jag till sängs. Man kan skriva en hel roman om att sitta i en hotellbar tror jag. Jo jo.

Nyss ringer C. Magsjuk. NEJ jag får skicka en omhandomtagare.

torsdag, september 11, 2008

Todos mentira

Jepp. 12 timmars dag. Blixtmiddag på skrivbordet och mera jobb. Najs.

Nytt hotell (det gamla var rätt kasst, men centralt och billigt. Helt ok om man inte behöver sova på natten utan hellre lyssnar på spansk TV, avloppsrör och takfläktens eviga flappflappflapp). Nya heter hotel44 och är 15 min promenad från labbet. Bra. Möblemanget är lite billigt IKEA sådär, men kanske just pga detta änna trivsamt. Luftkonditionering y mucho tranquilo enligt dom själva. Vi får se. Just nu bankar nån nånstans (snickrar?) och man hör trafiken. Typiskt. Dom bara ljuger. Jämt. Alla. Speciellt engelsmännen. Dom skulle fixa vår panna för typ 2v. sen. Inget händer. Jag får väl ringa dom härifrån och skälla ut dom lite. Suck.

Imorgon ska jag dricka vino. Det är jag nog värdo tror jag. Si bale

tisdag, september 09, 2008

Bilder från en kvällspromenad





Jepp! Hard work

Ungefär som jag befarade tog ninjan jag jobbar med nu min fina modell och slet den i bitar. Exakt vad jag ville. Nu blir det hårt hårt arbete att laga den igen. Mycket inspirerade. Jo, jag lovar :)

Igår kväll:


...och idag testar jag en annan strand, rätt bra, lite lugnare förhållanden med mindre vågor och mera sol på eftermiddagen.


Vidare kan rapporteras, att jag åt sån där fisk kokt i cider på ett mycket traditionellt ställe där man tex har sågspån på golvet (för att absorbera all cider som spills). Jag var givetvis den enda som käkade så tidigt (ca 2100). Jag har även lärt mig idag att man inte har siesta längre, det var förr, men däremot jobbar man ca 8 till 15:30 på labbet där jag är. Känns väldigt avslappnat. Folk låg utanför på gräsmattan och solade även på den närbelägna stranden. Jag shoppade lite skaffning i en supermercado idag och vad finner vi där; jo, hör och fanimej häpna fucking wasa knäckebröd! Göttede. Nu står jag mig ett litet tag iallafall.

söndag, september 07, 2008

Kvällsrapport

Kvällen är ljum. Jag sitter ensam* på en uteservering och mumsar på nån sorts marin paté och dricker den speciella lokala cidern.

Brevid mig sitter ett tjejgäng och babblar obegripligt skrattandes. Jag försöker bjuda på min alldeles förstora portion paté, dom vill hellre bara dricka, kanske tror dom jag har baktankar. Förgiftad paté packad med droger. Jag kanske är ett sajko. Who knows. Jag håller upp handen med vigselringen lite diskret så dom ska se att jag inte är ett sajko med baktankar, men inte så uppenbart att dom ska tro att jag tror att dom är intresserade av mer ingående samkväm. Jag kan nästan ingen spanska och känner mig helt isolerad. Kan knappt beställa. Asjobbigt. Tur att jag har min roliga hjärna att umgås med iallafall.

Gijon är en säregen blandning av charmiga gamla hus från 1700 talet och ännu äldre tror jag och stora miljonprojekts höghus mitt i. Småungarna springer som vanligt omkring bland ungdommar och medelålders. Det är bara i Sverige tror jag som vi är så besatta ålder, så mer av det; 60+ par spatserar förbi, männen i chinos, skjorta, bekväma skor, tanterna i stundtals fabulösa kreationer. En helt i rött; skor, väska, festblåsa, en annan helt i gult; som en stor tjock lök paraderar denna matrona stolt förbi. En galen tok kommer förbi och häver ur sig en lång harang till en helt oförstående hund som bara råkar passera förbi även den. Det är en härlig teater som utspelar sig. Jag hajar verkligen varför Kent Andersson talade sig varm om Spanien, den där gången när vi fikade på café zenit. Det är en annan historia kanske. Tillslut orkar jag inte med mer konstig cider**, betalar och går hem till mitt trista hotellrum. Det är ju fan en dag i morgon också. Natten är för älskande och poeter.

*
verkligen ensam, alla andra är stora sällskap och jag hajar inte ens Spanska. Det är som när man var 16 igen (dvs när man satt i sin egen värld och alla andra var obegripliga).

**
den ska hällas upp på ett särskillt sätt och drickas direkt annars smakar den magsaft osv... dock god om man gör rätt

Från



Till