Lite granna oflyt
Var på station och skulle köpa biljett till Bristol i morgon, som hastigast innan affären jag skulle till sen stängde. Otrolig rekord fantasi kö och bara en kassa av fem. Ett ungt par i sunkiga träningskläder, sk "chav's" eller med amerikanska termer "white trash" tog 23 minuter på sig med vad-det-nu-var och jag höll på att seriöst falla ner i total massmördarpsycopatorgie på omgivningen. När jag äntligen kom fram visade det sig att jag glömt mitt railcard och att det inte räckte med student-id kort samt att jag sa att "dom kollar ju det sen på tåget iallafall", käringa bak luckan var oflexibel som 200 ton östeuropeisk betong. Då balla jag och gick. Hon sa något där bakom plexi't men jag var redan borta. Sen i affären fortsatte det, efter 500 år i kö, där jag fantiserade om deras andras matvanor och funderade över det tvivelaktiga i att köpa 5 likadana pre-fab. pajer, seafoodsticks, äckliga maskliknade nudlar mm som hon framför hade lagt upp på bandet. När det äntligen blev min tur havererade kassa-apparaten. Poff, bara, syntax error, game over.. 5 miljoner år senare kom dom på att öppna en annan kassa och flytta över mig och mina livsmedelsprodukter dit istället.
På vägen hem hade jag på stereon på tinitus nivå...
3 kommentarer:
Andas Patrik! Andas! Tänk glada tankar! ;)
Vad kan jag säga? Det är onsdag. Jag hatar onsdagar. Har aldrig klarat av dem..
Tackar mina vänner för ert stöd.
Det känns alltid bra att få tala ut såhär i världsvida nätet.
:D
Skicka en kommentar