Populärvetenskapligt försök till summering av "Effects of climate change on the world's oceans international symposium, Gijon 2008"

Alla världens hav värms upp generellt, i vissa regioner mer än andra. Generellt kommer nederbörd och avdunstning öka. Detta i regioner där det redan är avdunstning eller nederbörd. Tex där det regnar mer kommer det regna ännu mer.

Detta spär ut havet så det blir mindre salt, vilket kan få effekter på vilka arter som trivs. Utspädningen tillsammans med att det blir varmare gör att havet blir mera stabilt (ytvattnet ligger som ett lock på vattnet under), vilket gör att produktionen av växtplankton minskar (och mindre storlek på växtplanktonen). Det gör att det blir mindre att äta för djurplankton och sedan fisk.

Koldioxidhalten i atmosfären stiger förnärvarande med en hastighet enligt vad som tidigare bedömdes som det värsta scenariot för framtiden (förra IPCC rapporten).

Högre koldioxid i atmosfären gör att mera koldioxid löser sig i havet. Det får en mängd effekter. En allvarlig är att havet blir försurat.

Försuringen av haven börjar bli mycket kraftig. Detta innebär till exempel att:

Koraller inte kan bygga sina skelett, korallreven kommer inte byggas på mera, och slutligen genom erosion brytas ner. Högre temperatur gör dessutom att korallerna dör. Inom 50 år kommer korallerna sluta växa spås det på vissa håll. Man ser redan en klar effekt i naturen och i experiment. Det gäller även såkallade kalkinkrusterande alger (ser ut som en röd hinna på stenar) som även finns i svenska vatten(försöken gjordes dock utomlands), vi får en färre av dessa och mera av små "tofsalger" (ser ut som gröna små tofsar).

Många arter som har yttre befruktning kommer inte kunna föröka sig på grund av försuringen. Ett exempel som gavs var en sjögurka, men väldigt många arter i havet har yttre befruktning, de flesta fiskar tex torsk. Man kan spekulera i hur dessa drabbas av denna extra effekt av de förhörjda koldioxidhalterna.

En annan effekt av högre temperatur och mera koldioxid är att haven "andas mer" dvs mera bakterier växer till och om dessutom växtplanktonen blir färre (vilket man ser indikationer på) kommer det få till följd att mindre koldioxid tas upp i havet och mer kommer ut i atmosfären istället.

Högre vattenstånd, beräknas som en följd av att havet expanderar på grund av ökad uppvärming (tänk er en termometer med tex sprit som expanderar pga värme, samma sak med vatten men lite mindre effekt). Till denna effekt läggs smältande glaciärer och istäcken. Den största effekten fås från is på land, jämfört med is som flyter i havet. Den totala effekten beräknas till omkring en halv meter (+- ca 0.3 m.) Men så har man även en effekt av stormar (mer och värre stormar förutses) som kan höja vattennivån dramatiskt under en period, med allvarliga översvämmingar som följd. Man estimerar tex ca 2-2.7 meter i Londonregionen år 2100 vid en kraftig storm. Totalt tror man (UK met.office) havsytan kommer höjas ca 0.25-0.9 meter vid år 2100.

Områden med låg produktion ("oligotrophic gyres") kommer expandera i alla hav med ca 3% per år. Även detta får tillföljd att än mindre CO2 kan tas upp och mera kommer ut i atmosfären och mindre produktion av tex fisk.

Ett fenomen som man ser på många håll är att det blir mera maneter, det är inte säkert om det är en direkt effekt av klimatförändingarna (som dock bidrar på många sätt), men man är ganska säkra på att det är en effekt av utfiskning. Genom att fisken som äter manetyngel försvinner så kan maneterna växa ohindrat. Dessutom trålar man inte över de klippiga bottnarna som maneterna sätter sina yngel (polyper) på, vilket gör att dessa områden fungerar som "manetreservat". Problemet med maneter är allvarligt och ställer till med stora bekymmer för fisket, fiskodlingar, turism med mera.

Globalt påverkas havet överallt, 41% av haven påvekas mycket kraftigt till kraftigt, 1.4% kommer påverkas väldigt lite av klimatförändringarna. Förändringarna påverkar alla aspekter i havet så som fiske, turism, strömmar osv.

Exempel på åtgärder är; anpassning (av samhället), ökad miljö-övervakning och standardiserad forskning.

Sammanfattningsvis, det finns mycket man inte vill veta. Man vill leva ifred och ha det bra, inklusive jag själv. Jag tror personligen inte vi kan lösa klimatproblemet, vi kommer använda alla fossila bränslen som finns tills de tar slut. Men man kan ju alltid hoppas och försöka tänka lite. Åka mindre bil osv, ni vet (ska jag säga som flyger hela tiden), köpa klimatmärkt kanske osv.

Det vi verkligen måste ta i tu med snarast är att anpassa samhället och förbereda för våra barn, så dom kan hantera dom oundvikliga förändringarna bättre i framtiden.

Over and out.
Pata, Gijon Spanien.