Byråkratimaskinen

Byråkrati är en företeelse som finns till för sig själv. All byråkrati kräver en väldig massa byråkrati. Jag misstänker att minst 50% av BNP'n består av byråkrati. Den är med andra ord livsviktig för samhällsekonomin. Gillar vi byråkrati? Fylla i miljontals papper skicka dessa kors och tvärs? Hur nödvändig är den egentligen*? I England älskar dom byråkrati. Amitiösa dokument, där man får fylla i mängder av information om sig själv, sina närmaste, referenser, föredetta adresser och så vidare. Sen gör dom iallafall fel och tex slarvar bort dina personliga uppgifter. Jag är övertygad om att det är en strategi. Ekonomin går knackigt, pundet är bundet till dollarn som störtdykt det senaste, bubblan på bostadsmarknaden har brustit, folk får sänka utgångspriserna på sina objekt och får inte sålt. Lösning: mer byråkrati! Dessutom inger det en illusion av en avancerad samhällsaparat som finns där "för dig". Fel, den finns där för sig själv. Vi är beroende av den som en drog. Papperspappan. På jobbet älskar man byråkrati, det tar en hel dag att fixa alla papper som behövs före och efter en tjänsteresa. Man kunde tycka det vore enklare om jag hade mina pengar på mitt konto och disponerade dom själv. Men då skulle ungefär fyra personer vara utan jobb och jag skulle givetvis inte kunna hantera det ansvaret utan bränna alla pengarna samma dag som jag fick dom och förvinnna till Mexico. Eller? Tro nu inte att jag har något emot er byråkrater. Absolut inte. Jag vill tacka er för att ni finns och håller igång samhällsmaskineriet. Det är lite samma fenomen som i mediabranchen. Den föder också sig själv, men det är en annan diskussion kanske, men ni lär haja vad jag menar. Fan, jag kan inte låta bli, vi tar ett exempel iallafall; melodifestivalen. Annordnas av media och genererar mängder av press. Voila!

*
man kommer tex att tänka på poliser som sitter med pappershögar istället för att skydda oss från brott