Gasmannen II

Igår kom ett telefonsamtal. "Hello its the gasman". Gasmannen ville komma och inspektera gasen igen.

Så kom han då, gasmannen, i morse. Jag gömde mig under täcket och våndades i min förkylning jag just fått. C hanterade situationen ganska galant. Dock blev jag svårt besviken när han ställde den obligatoriska frågan om han kunde få låna toan. Jag hade sagt till tydligt att han inte skulle få det, med tankte på hur det gick sist. C sa ja och han tog god tid på sig där inne. Han stånkade och hade sig. En våldsam gasridå spred sig.

Tillslut var han klar och kunde fortsätta sin gasrunda i vardagsrummet där vi har en gasbrasa. Han eldade och hade sig med en sticka som det rök från. Det luktade polyeten. Det är inte giftigt sa gasmannen. Därpå frågade han om han skulle lämna gasbrasan igång (nej!) , gick efter att ha tagit sig en titt i hallskåpet och nöjt konstaterat att elen var kopplad till gasen, som sig bör.

Jag andades ut.