Life terrestrial
Hyresagenten kom, inspekterade och gick. Ingen skräll. Vissa felaktigheter skulle åtgärdas snarast osv, fan tro't...
I morse var jag uppe i ottan och sprang. Alltså joggade. Vad sa ni nu? 0630 iaktogs tennisgalningarna spela igen. Mera humana 0700 startades löprundan; en snabbis runt The Hoe bara, ca 15 min. men gött.
Jag kollade in när dom baxade ut ett hangarfartyg ur sundet och tänkte på stackarna där inne som säkert ska ner till Irak och dö. Vi ligger ju i krig i detta landet. Inget man tänker på varje dag direkt. Allt går sin gilla gång.
Mot slutet av löprundan siktades mjölkmannen. Det kan inte vara sant, tänkte jag, dom har fortfarande ett mjölkbud som kommer och byter tomma flaskor mot fulla. Otroligt. Dom är för sköna här med sina utomordenligt nitiskt underhållna traditioner.
Vad skulle motsvarande vara i Sverige? Falsettgastande dalkullor som kallar hem kossorna?
3 kommentarer:
Vi har Sverker Olofsson. Gnälliga gubbar är en gammal och stark svensk tradition.
jag får instämma med b. lunchrumsgnäll är nog en god tvåa.
gott att höra att du har gett dig själv en löprunda. det är gott broder. det stävjar lättjan och fostrar kropp och själ.
Om gnäll är en svensk tradition är jag inte lessen att jag är här... Bra.
Löpning och liknande späkelse håller latmasken borta, amen to that brother!
Skicka en kommentar