torsdag, juli 31, 2008

1

Alltså. Man frågar sig varför man håller på. Jag antar att man håller på för att ha något att göra. Man skulle inte kunna gå och dra bara. Inbilla sig. Man strävar på "för att få mat på bordet och ha det lite trevligt"*. Dom senaste dagarna har inte varit så roliga. Jag vet inte vad jag har fått gjort heller, får kolla på det när jag kommer ut ur förvirringen. Är inne i en moment 22 loop, får inget gjort för jag är slutkörd. Jävla teoretiserande, jag grubblar dagar nätter i ända. Oftast gillar jag det men just nu är det bara för mycket. Att se världen med vidöppna ögon och ta in all information, jag känner mig helt autistisk, precis på gränsen till vansinne, antagligen stundtals över gränsen. När jag kommer till Sverige vill jag inte tänka mer. Bara vara. Ok?

*
Roy Andersson - Sånger från andra våningen

1 kommentar:

Anonym sa...

Det finns lägen där det är fullständigt normalt att bli galen!
Moment 22 är just ett sådant.
dags för semester..