Acceptans, Nice och inte nice

Fick mitt abstract (föredrag) accepterat (+2000 hade skickat in till nått i stil med 500 platser, så det får man vara nöjd med) till konferensen i Nice Januari 2009. Det blir nice*!

Jag har fått ett fint litet tangetbord i present. Det är elegant, i aluminium och trevligt, men lite ovant. Som en ny bil. Det går lite ryckigt i början.

Landlorden har meddelat att han inte kommer höja hyran och att boilern kommer fixas, efter att han har fått en ny offert från en annan hantverkare. Suuuuck. Jag ger dom tre veckor sen säger vi upp kontraktet. Tror jag. Flytt är ju förknippat med hemska utgifter och våldsam ångest som främst bottnar i att man inte vet när man har internet igen**.

*
and the ordvitsar forsätter... f-låt bästa läsare
**
det kan ta flera månader att ens få en telefonlinje i detta land. På riktigt alltså.

Äntligen anländer snuset. Jag är lugn och foglig igen.

... och svärföräldrarna är här. Isa är glad.

Ska vi lägga ner bloggen?

En efter en faller dom. Bloggarna: Silverfisken, Schyffert, Björnen, Birro.

Är bloggen på väg att dö? Inte min iallafall. Jag diggar att skriva.

Kolla:
http://timesonline.typepad.com/technology/2008/10/is-blogging-dea.html

Revoltera mot storkapitalet

Fast här på denna ö är jag utan snus. Men imorgon kommer svärisarna med en stock påpassligt. Det blir trevligt. Vi har handlat hem så dom ska stå sig när dom kommer. Nu till dagens betraktelse.

En grej jag kan störa mig lite på är när man vill köpa en vara och dom ligger typ 6 i en påse. Jag balllar alltså. Varför gör dom så? Kapitalisterna. Ska dom suga ut en vanlig knegare på detta viset? Jag tycker vi alla har ett ansvar att perforera dessa förpackingar och ta en, dela priset med antal varor i storförpackningen och kräva att få betala endast detta.

Jävlar i min själ, sanna mina ord.

PS
Jo, en grej till. Idag fick jag mail om att intresse finns på inst. för marin kemi i Göteborg att söka pengar till en postdoc med mig. Jag kommer, om det klaffar, jobba med satellit data och koldioxid modellering i havet. Dvs ungefär det jag gör nu. Men det är många om... Vi får se. Vi kanske kan tänka oss Norrköping om SMHI har något skoj på forskningsavdelningen i rätt ögonblick. Det är iallafall i rätt land?

Apropå e(u)konomi

Klart vi ska ha euro. Vi är en del av Europa. Jag är kanske i och för sig mer europeisk nu för tiden än jag var när jag röstade nej till EU och nej till euro, när det begav sig. Jag har svängt helt i den frågan. Vi är ju redan med i unionen, klart vi ska vara med fullt ut. Av flera skäl, ren och rå egoism kan vara ett, samtidigt som solidaritet är ett annat. Lilla Sverige klarar sig inte ensamt på den globala spelplanen.

Inspirationskälla:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=844256

*
Ber om ursäkt för den dåliga ordvitsen i rubriken. Det var la götelaborgan** i mej som inte kunde hejda sig
**
nej, jag gör det igen

Senaste tidens fritidsaktiviteter

Continental market i Fredags (eller var det förra helgen), hade exotiska varor såsom märkliga korvar från Tyskland, sega crepes från Frankrike och svärmorsdrömslängdåkarnisse-tröjjor från Suomi.


Töserna voro som vilda på fredagens pubövning. Jag drucko till timman hon blev sen. Testade bland annat Jail ale från Dartmoor prison, den var lite för söt.


Underbara churros hos Victor (spanjoren med den Sicilianska hustrun) som fyllde år. Man doppar churron (voffla ungefär) i chocklad och käkar. Mumma för sorkmagar* (och andra mä).


Idag är det renlevnad, hårda pass på gymmet och sedan vila. Det är ju för helvete en jävla dag i morgon också. :D

*
Myntat av "mediakillen"

Hyresvärden har skitit i det blå skåpet

Vår hyresvärd har ballat fullständigt. Vi klagar på varmvattenberedaren och hotar med att flytta. Han svarar med att I. vägra fixa den II. vilja höja hyran och III. vilja sätta oss på ett fixed term kontrakt (vi kan inte flytta fören det gått ut). I d i o t.

Nästa vecka ska jag kolla på två lägenheter. Den ena ligger precis vid vattnet med uteplats i väst. Det är säkert något krux, typ att den är för liten, men vi får se. Den andra ska tydligen vara i toppskick och ligger asnära jobbet.

Nu ska jag käka en pizza och sen gå till puben för första gången på veckor.

Ha en grym helg,
Cheers!

Stridsgas i det offentliga rummet

Ska man behöva stå ut med vad som helst? Man är ju bara en vanlig liten människa som vill ha det lite trevligt och leva i fred och frihet. Inga höga krav direkt, men idag på gymmet var det inte mindre än två michelinmän som stod och stånkade med vikterna. Den ene hade parfymen från helvetet totalt indränkt över hela sin svettande lekamen, det var som ett kraftfält av intensiv odör runt köttberget. Hur tänker anabolhjärnan? Öööööö, ja vet... öööö.... ja vet .... ööööö.... ja vet... jag öööö... dränker in hela mig i den här schysta parfymen när jag tränar... alla brudarna kommer ba... ööööö.... vilja.... ööööö....

Jag anser denna typ av stridsgas* bör stängerligen bannlysas från det offentliga rummet, å det snaraste då livsfara föreligger för allmänheten. Det gäller även tanter med storblommiga tunga dofter i överdriven mängd.

*
Känns som en bra metafor när vi talar om sån här revirmarkering kombinerad med (rätt misslyckad tror jag) agressiv sexuell marknadsföring

"Du är ju vetenskapsman, hitta på något!"

Fransmannen luktar lite fisk idag. Jag är inte säker på varför, jag kan inbilla mig bara. Jag harvar på lite lätt världfrånvänd i mina teorier. Funderar nog för mycket på framtiden tror jag. Oroar mig. Attans. Jag saknar universitetet, jag skulle vilja vara mera i Bristol, det är mycket mer inspirerande miljö. Tung akademisk, perfekt på hösten, man går med en trave böcker under armen, sparkar i höstlöven lite, iförd sin duffel och tror att man är med ömsom i Harry Potter ömsom i döda poeters sällskap lixom. Men det jag gör är nästan mer magi än poesi tror jag. Matematisk modellering. Jepp. Mer magi definitivt. Jag citerar min handledares stående skämt; en unge frågar om nått på en strand, min handledare svarar "jag vet inte", ungen: "vaddå vet inte? Du är ju vetenskapsman, hitta på något!".

Orsak och verkan

Jag tror det är en förändring i luften. 16 dagar kvar till val i USA. Vi ska nog flytta. Vi var och tittade på en lägenhet idag men den var mörk och trist. Skit. Får se vad som händer, vi kan inte ha det så här med varmvattenberedaren.

Annars är det tätt tätt regn. Jag lagade en misslyckad middag som ingen ville äta och fick äta upp den själv eftersom jag inte slänger mat. En kvarleva från min mormor, via min mamma, tror jag. Allt ska tas om hand. Mat slängs inte. Spara allt. Ibland får C slänga det åt mig, när jag inte klarar det. Psykiskt. Tänker på all energi som lags ner på att ta fram denna mat, alla pengar och förödelsen den genom sin framtagning har orsakat i världen. Känns lite kymigt då att bara kasta bort.

Orsak och verkan.

Halvbilder

Stack och fridök lite idag. Rätt ok. Bestämde mig för att lägga lite tid i ett hällkar och jobba med halvbilder. Något av det svåraste som finns i fotoväg. Sen hade vi fransmännen på middag. Dublin lawyer, whiskyflamberad hummer och risotto bjöds det på. Det blev godkänt.

Engelsk standard

Varmvattenberedaren låter återigen som en blandning av traktor och skadad katt. Jag ringer återigen agenten, hotar med att flytta och understryker vilken bra hyresgäst jag är. Dom måste fixa den. Det är hemskt. Jag blir så trött. Det är 80 pund för att fixa den vi snackar om. Löjligt. Katten kan jag åtgärda genom att mixtra med att tömma ut allt vatten ur systemet och sen toppa upp igen, det brukar funka efter att antal försök.

C kommer hem efter sin svensktjejkväll. Några vi känner bor i ett jävigt lyxigt hus byggt för sex år sen. Vi snackar topp lyxklass alltså. Svindyrt. Och, jag är inte ens förvånad, när jag hör om problemen dom har; kaklet faller av väggarna i köket, varmvattenberedaren (aka "gas central heating", antar jag) har tillslut bytts ut efter att inte ha funkat i veckor, den stora trappan i entren (som ser typ ut som en hotelllobby) rasar delvis ihop pga att golvet under den är fuskbyggt.

Alltså vad är det med Engelska hus? Återigen konstateras total avsaknad av ens basal bygghyfs. Det är en klen tröst att alla andra tycks ha samma problem. Våra egna fukt- och mögelproblem är inte mindre stygga för det. Vill köpa ett fint bra solitt svenskt hus i Sverige. Nu.

Jävligt okej dag

Äntligen är jag färdig med en gigantisk och hiskligt invecklad pusselbit i mitt projekt. Siffrorna jag kollar på är helt rimliga jämfört med litteraturen och data. Det är som att hitta ljusknappen efter att ha trevat runt i ett 100000 kvadratmeter stort rum i mörkret i två år. Och dessutom hittar jag en extra dosa snus* i en jacka jag inte använt på ett slag.

Jag vågar nästan inte tro att det är sant. Katastrofen väntar säkert runt hörnet. Jag backar upp med massor av alternativa förklaringar och statistik och extra kapitel om någorlunda relaterade saker avsedda att imponera på framtida bedömare. Hängslen, livrem, hjälm och stora stora hörselskydd. Min ena handledare dök upp helt plötsligt på mitt rum, för första gången i år tror jag, exakt när jag tog en liten paus för ovanlighetens skull** och stod och kollade ut genom fönstret. - Varför står du där och kollar ut genom fönstret, sätt igång med att bli klar med din avhandling, säger han (en viss typ av humor från hans sida). Sen, uppmuntrar han mig med att berätta att hans andra dr.student antagligen kommer bli underkänd.

Tur att jag hade en bra dag. Idag är jag untouchable!

*
I helt ok skick
**
måste ta mer pauser, jag vet jag vet. Furious activity is not a substitute for understanding!

Lägg mackan på huvet!

Oroar ni er över den senaste tidens ekonomiska turbulens?

Börsen störtdyker och nästa dag Glädjeyra på börsen och sen idag sådär på börsen. Vem bryr sig? Det går upp och det går ner. Så har ekonomin sett ut alltid och kommer alltid se ut. I det långa loppet vinner alltid de med skitmycket stålar och vi, majoriteten, betalar notan snällt och inbillar oss att vi är klippare om vi går lite plus nångång ibland.

Jag är skeptisk. Det är mycket nu. Det är bättre att leva i sin egen värld. Skapa den själv. Jag behöver inte vara orolig och nervös över materiella ting. Jag har allt. Mig själv. Min familj. Mitt liv. Piss off med era erbjudanden. Jag vinner om jag vill. Jag bestämmer reglerna. Försvinn onda andar och smutsa inte ner mitt vackra sinne.

Ta bara en sån sak som att Isa mycket beslutsamt idag tar mackan och lägger den med smöret ner uppe på huvet, - där! säger hon glatt. Precis efter att jag noga förklarat att man helst inte slänger mat omkring sig och på golvet. Det är atittyd!

Istället för GPS förvirring

Varför sitter jag här istället för att sova?

Jämför olika GPSer, läser om programmering, nyheter, GP, DN, The times, Reuter, läser om karriärmöjligheter i Sverige (suck), lite forum på NASA som jag redan har läst, återvänder till GPS djungeln. Det är svårare att köpa en GPS för bilen en att åka till månen. Det är 35k parametrar, saker man inte hade en aning om att man inte kunde vara utan, det måste så klart vara; trafikinformation, MP3, fotoalbum, bluetooth, hela EU kartan, POI, osvosvosv och dessutom måste den ha bra recensioner från lynniga webbskribenter. Jag köpte en från TomTom, men mailade och avbeställde ordern*. Vad fan ska jag med GPS till, jag vet väl var jag är!? :)

Jag ska nog sova nu. Vi säger så.

*
Lite i hemlighet hoppas jag att det ska vara för sent att avbeställa så jag får slut på min köpvånda

+20 i skuggan idag

Fin promenad i Cornwall

Tibet, Metallica och Cliff Barnes

Vi tar takeaway. Special från Tibet. Gudomligt!

Jag åker och hämtar med bilen, spelar nya Metallica så högt det går. Det är härligt. Lite som när man var nästan 15 och gasade iväg med en nytrimmad moped. Softkriminell. Men familjefar i lagligt fordon i laglig hastighet. Sansat.

När man var liten fanns inte take away, vi bodde på landet. En enstaka gång åkte man in ända till stan och köpte stekt spaghetti med räkor (numer skulle man kalla det wokade nudels). Det var exotiskt. Cliff Barnes i Dallas hade jämt take away kartonger. Det skulle sannolikt understryka vilken loser han var jämfört med Ewings gigantiska familjemiddagar (som nog förstördes av dramatiska gräl iofs.), men jag diggade det. Cliff är min favorit. Underdoggen. Losern. Suputen.

I morgon blir det middag hos en ganska berömd farbror, som dessutom och viktigare, är väldigt trevlig. Min "mentor" Dr Roger Harris.

Back in shape

Jag är tillbaka på banan. Back on track. Nu är det fokus som gäller. Optimal minutplanering. Allt för att hinna. Allt för avhandlingen. Nu kör vi.

Och i morgon är det Fredag. Gött. Prokrastinera. Surfa. Bara kolla mailen (1000000:ende gången). Kolla om handledarn är där (om han är där; undvik! om han inte är där; sura för att han är så svår att få tag på :)

Så.

Gigantiska styggelser

Har snytit gigantiska blodiga slemklumpar. Det måste innebära bättring. Eller hur?
Migränen har lättat iallfall. Har sett nästan alla avsnitt av Heroes S2. Grym serie. C har haft två små att ta hand om. Imorgon hoppas jag kunna jobba iallfall.

Multipla förkylningar

..och migrän.
Jag ligger i sängen hopplös. I morn blir det bättre.

Simma i snor

Alla är förkylda och vädret är inte så najs.

Vi funderar lite på att flytta uppåt i standard. Alltså större kök och högre generell standard. Ev en på gång, vi får se. Dessvärre inte nära havet, men då i gengäld kanske mindre fuktigt, längre från labbet men det kanske bara är bra, osv... Många parametrar där.

Fransmannen fick inte åka, för sina handledare, till det vetenskapliga stormötet i Nice nästa år. Jag kommer åka, men vågar inte visa min entusiasm alltför öppet, för att inte såra. Har skickat in ett sk abstract (sammanfattning) på en grej om* att med satellit estimera hur mycket organismer det finns av olika storlekar i havet och lite därav följande implikationer. Tror det kommer rocka.

Bjöd in fransmännen på middag i morgon, men får nog ringa och informera om läget. "Ni får gärna komma, men var beredda på en simtur genom snor..."

*
grovt förenklat

Till höger om dom riktiga genierna

En vecka försvann rätt snabbt. Tänk vad deadlines och besök kan göra för tidsuppfattningen.

Jag upptäcker att jag är med i senaste GLOBEC. Men mitt namn är förstås fel. Skitsamma. Publicity skadar inte om man ska bli superstar nångång. Jag står där till höger om dom riktiga genierna.

Fast inkomst efter kompetens

Vi har haft besök av en bekant som är forskare från Sverige under några dagar.

Återigen påminns jag om dom usla förhållandena i Sverige. Det är pinsamt, en etablerad skicklig forskare, vet inte från år till år om han kommer ha någon inkomst och när, om han har tur, får någon kortare anställing på universitetet är lönen närmast ett hån. Då ska man vara glad och tacksam att man fått bli anställd ungefär och lönen är låg för att lönen är låg, man kan ju inte göra undantag för en person, då vill ju alla andra också ha samma högre lön argumenteras det. Moment 22.

Jag vet inte. Jag är skeptisk, men om ett år kommer jag till Sverige iallafall. Så är det. Jag kommer gå till den privata sektorn om jag får chansen och överge forskningen. Det värsta är att forskning är så kul, men man måste ju leva också. Fast inkomst efter kompetens är minimikravet.

Hoppas den privata sekorn i Sverige vaknar och (liksom i England eller USA) inser vilken kapacitet en person med forskar-utbildning/erfarenhet sitter inne med. Expertisen är inte någon form av spetälska som ska gå med mössan i handen i ett litet land som onundvikligen kommer halka efter i konkurrensen ute i stora världen om inget görs.