Tidsdilatation
Tvåtusensju år har vi räknat. Big deal.
Eller? Jag blir en dag försenad tillbaka till england (fick boka om flyget) men så var jag ju en dag försenad på väg hem, så det vägs ju lixom upp.
Tiden finns inte, det är ju bara en sorts överenskommelse. Vi åldras och varje nytt år känns lite kortare än det förra, som vi upplever det. Tiden accelererar. Vi måste hinna känner vi. Panik. Dödsångest. Men det ända verkliga är ju döden. Varför räds vi? Det är ju döden som gör livet intressant. Vi lever så kort, så kort. Det är vackert som ett sandslott på stranden, som man vet kommer försvinna när tidvattnet kommer.
Jag ser fram emot ett kortare år än föregående, allt kul som väntar som kommer inträffa lite snabbare än jag skulle ha upplevt det för tex tio år sen!
Rekommenderad läsning i ämnet:
- Mikael Endes "Momo"
- Albert Einsteins "Allmänna relativitetsteori"
3 kommentarer:
To die will be an awfully big adventure
Peter Pan
Döden känns inte skoj att tänka på längre. I tonåren och tidiga 20-åren hade jag en känsla av att jag inte skulle bli särskilt gammal. Att jag inte skulle hinna få ett jobb, en livsledsagare, ett barn. Och jag hade liksom vant mig vid tanken och accepterat det. Nu vill jag bara leva så länge som möjligt, om det kan ske på ett någonlunda värdigt sätt. Om jag dör nu eller snart skulle jag känna mig som världens skitstövel som svek min fru och min dotter. Om jag altså kunde känna något efter att jag var död. Dessutom skulle jag tycka det var så orättvist att jag inte fick uppleva min dotters uppväxt. Om jag altså kunde tycka något. Så jag vill fan inte dö nu! Jag håller tummarna.
A propos dödstankar kommer jag i håg en mysig sketch med Galenskaparna och After Shave från en himla många program. Kulturkuben:
"Gert: Hej. Jaha, vad har du och berätta för oss i dag?
Suliman: Ja, jag har tittat på döden, alltså.
Gert: Jaså, på döden?
Suliman: Ja, på döden alltså.
Gert: Jaha, hur menar du då?
Suliman: Jo, jag har alltså tittat på det att vi har så svårt att erkänna döden. Ja, vi skapar alltså olika synonymer för själva begreppet att dö, och på så sätt slipper vi konfronteras med döden, alltså. Ja, man säger ju t.ex. att man kilar vidare, man tar ner skylten, man ställer in tofflorna, men snidar en lans, man hyllar en herde, man saltar en uv, man springer på skolgården, man härmar alla möjliga andra varelser, man kommer in i en stuga, man går ute igen, ja, och, man sminkar en biskop, eller ja, man lägger en lars! Men alltihop det här det betyder att man är död,alltså.
Gert: Jaha, man är död alltså?
Suliman: Ja, man är död alltså.
Gert: Jaha, tack ska du ha för det, kära du."
Tanya:
man hoppas på det
mediaboy:
jag vill verkligen inte heller sminka en biskop på bra länge än. Har massor kvar att göra! Som tex att stå i öknen i usa vid en öde motorväg och tänka på döda indianer
Låt oss skjuta på läggandet av lars så länge som möjligt!
Skicka en kommentar