The DSE scam

Häromdagen hade vi DSE (Display Screen Environment) Workshop. Det var det mest meningslösa hittills här. Det gick ut på att man skulle lära sig att inte sitta fel, ha musen fel, ha skärmen, fel osv osv osv. Det känns som man har hört det 10000000 gånger förut. Jag vet att man ska vara rak i ryggen, sitta nära och blablabla, men vem orkar sitta som en elchockad stelopererad krocktestsdocka timme efter timme (och lååååt axlarna vara aaavslappnade)? Jag måste få klänga omkring i stolen och åla runt lite granna vid skrivbordet då och då annars får man ju blodpropp ju. God damn!

När man äntligen hade genomlidit en timmes oändligt långsamma slideshowbilder á pogo pedagog 1976, var det dags att göra ett ”scenario” på riktigt. Dom avtäckte med en dramatisk gest ett bord som varit täckt med en filt. En fatalt felaktig skrivbordskonfiguration uppenbarade sig och vi var tvungna att ställa allt till rätta. Pinsamt töntigt! Sen fick man skriva på ett papper att man deltagigt, och det var då min pollett tillade ner; alltsammans var bara att dom ville friskriva sig från allt ansvar om man skulle få ngn slags förslitningsskada eller liknande under arbetet. Jag visste det! När dom hade bedövat ens förstånd med den outhärdligt långsamma föreläsningen lurades man att skriva på. I mitt omtöcknade tillstånd ser jag mig själv således skriva under detta lurendrejeriavtal (det finstilta var så finstilt att man inte ens såg det). Schesse, jag gick på den lätte!

Sverker, save my paranoid soul!

Byråkratin föder sig själv

Byråkratin och vanvettet fortgår.

Var på banken idag för att beställa ett visa kort. Dom ville först inte tillmötesgå detta tillsynes blygsamma krav. "Varför ska du ha det?" "Maestro" är det största och fungerar överallt. Lögn. Det är visa. Mystiskt att dom ljuger. Iallfall, så fick jag tillsist komma med en banktjänstekvinna o fylla i alla papper, under det att hennes chef kontrollerade så allt gick rätt till. Hon var väl ny. Nervös som tusan var hon. Jag var jobbig tror jag. När vi så änligen var klara, efter en hel timmes tjöt och påskrivande av papper, så sa dom: "nu skickar vi kortet...osv" och så visade dom nån utskrift, med MIN SVENSKA ADRESS! Det är ju lysande att dom skickar det dit. Bara att hämta när jag kommer hem vid JUL! Vi kan ändra din adress, men nu har beställningen redan gått iväg, sa dom. Tokigt. Om man jobbar o bor i england, hur kan dom tro att man vill ha grejjerna till sin gamla adress i sverige???

All denna petnoga byråkrati och så blir det iallafall fel. Som vanligt.

Sorry att jag är gnällig, men jag är lite less och ensam. Känns ju lite bättre nu iallafall.

NI och Ekorreteori

Lyckades komma till NI personerna idag, även om viss förvirring uppstod ett tag i början när jag var där. Vem var jag? Mr K or mr P, båda hade nämligen tid samma dag. Jag sa att jag var mr KHP, men vill bli kallad P. Efter en stunds dividerande sinsemellan fick jag så prata med en dam, skriva på en miljard papper och visa tjugotusen. Om åtta veckor får jag mitt NI. Kanske. Så sa dom. Hold on to your receipt!

Annars kan jag berätta dagens englandsfakta: Ekorrarna i parken är grå (i stället för bruna som hemma) utan tvekan en adaptation till det urbana livet. För att denna anpassning ska ha ägt rum, är det allmän biologkunskap (Darwin 1862) att vi har ett selektionstryck mot grå från bruna. Det vill säga någon äter dom bruna men inte dom grå.

Frågan är bara vem?

Jävla måndag

Regnet idag var skoningslöst. Det regnade småsmåsmå droppar mellan dom vanliga dropparna. Vätan tog sig in överallt och genom kläderna in i benmärgen. Just i dag tog jag dessutom en extra sväng, till en bättre mataffär som jag gillar, innan jag gick hem. Big mistake!

Bara för att ytterligare spä på eländet ska jag ge er min tolkning av Broder Daniels underbara "No Time" i present. Jag har spelat in den på min laptop med en pytteliten mic, ljudkvalitén är därefter, men jag lade på massor av svulstigt eko för att kompensera. Ladda ner på egen risk. Kommentera gärna om ni gillar den...

Kramar

RWYC Regatta #2

Lider av en ny förkylning som avlöste den jag nyss blev av med. Vägrar låta den besegra mig dock. Vad således ute på havet denna härliga förmiddag, en stadig sydväst blåste runt 8 m/s, perfekt dag för segling.

Idag gick det mycket bättre för "Rush" än förra gången och vi kom till och i mål, dock sist, 7 minuter efter vinnaren. Mina teorier är att vi gick för högt mot vinden o pressade istället för att gå lägre och få mera fart, fast förstås förlora i höjd. Tror det ändå lönar sig att göra något fler slag om man bara håller farten uppe. Besättningen behöver förstås lite mera koordination så vi jobbar bättre ihop. Allt funkade dock mycket bättre idag. Spinnakern kontrollerades på ett snyggt sätt och seglingen som sådan var det inget fel på. Det är mest taktiken som brister tror jag.

Satt efter racet i evigheter på klubben (man får bjuda till lite) och diskuterade bla svenska samhället... Jag var totalt slut, förkyld o allt. Det är inte den gamla vanliga slöseglingen man är van vid direkt. Hårda bud och snabba ryck är det! Gött, i 1 timme o 22 min. (vår tid idag)!


(Tips: man kan klicka på bilderna o se "större" version.)

Godsaker

Läste om Ben & Jerry's glass. Den skulle vara otroligt god och svårt beroendeframkallande. Så jag var ju tvungen att testa, vetenskapsman som man är. Köpte således B&J’s cookie dough glass. Det visade sig vara ganska ordinär glass, med små bitar av mörk choklad och köttbullstora bitar kakdeg. Ganska gott. Men himmelskt? Nja. Jag håller nog fortfarande på lejonet o björnen eller sån där italiensk gelato.

Det godaste glassaktiga jag någonsin ätit hittills, i den kalla efterättsklassen, är Guerra (även kallat nieve) i Mexico (guerra betyder märkligt nog krig). Det är i alla fall helt enkelt färsk frukt som man gör typ en sorbé av, men inga tillsatser, inte ens socker! Det måste förstås vara riktig solmogen frukt som finns i tropikerna och inte den smaklösa man hittar i norden. Jävlar vad gott! Mango och guanabana var mina favoriter. Det är nästan värt att åka till Veracruz igen, enbart för att få smaka på deras grymma guerra.

Men, smaken är som röven klöven. Och till saken hör ju att jag inte är någon stor fan av mkt söta saker (utom små katter å så).

Att dela del II

Man har tagit av min mjölk. Igen. Utan att fråga.
Det gillar jag inte. Mina ritualer på morgonen rubbas.

Pata - Rubbad

Trött

Min kompis Doo, som får mina mjuka sidor att inte dö helt

The idiots who say NI

Man måste ha ett National Insurance (NI) number om man jobbar i Uk. Det är inte alls strateforward att skaffa sig.

Jag ringde och lyckades boka ett möte. Trodde jag. Det utlovade brevet dök aldrig upp. Jag ringer dom igen då, och frågar om det är på gång... "Vi är ledsna" säger dom "vi har ingen notering om dig och kan inte hjälpa dig". Va fan! Tänker jag. "Okej, kan jag boka ett nytt möte då?" frågar jag. "Vi kan dessvärre inte hjälpa dig" blir svaret. Ok. Jag är nu så perplex att jag bara säger "nähä, hej då" och lägger på.
Nästa dag gör jag ett nytt försök. Nu går det bra. Jag lyckas boka ett möte. Dom ska skicka brev. Sedan går det några dagar. Kanske en vecka eller två. Plötsligt dimper det så ner inte mindre än två brev! Jag ska komma samma datum fast två olika tider, till ett och samma ställe. Bra tänker jag. Redundans...

Och så nu idag, då ringer det på mitt kontor. "Du har en tid för... NI nummer... den då och då..." säger dom. "Jaaa" svarar jag avvaktande. "Vi har bytt adress" säger dom, "du ska komma till den nya adressen"... "Jaha säger jag, vilken är adressen?".

"Vet inte" blir svaret!

Jag bryter ihop och asgarvar.

Hells Fikare

Det finna alla möjliga klubbar i England. Dom älskar det. På jobbet tex finns "the sports and social club" som bla spelar cricket och fotboll, "The sustainability club" som inte åker bil (tror jag typ), "The fair trade club" (som säljer rättvisemärkt fikabröd i fika rummet", "Royal Western Yacht Club" (som vi känner till lite redan), och så vidare. Allt är "club".

Jag är med i en (finns flera) CoffieClub på jobbet.
Dom gör sånt där pressokaffe (man häller kaffepulver i en burk, häller i varmvatten o pressar efter en stund ner ett filter som separerar kaffesump och kaffe) och jag har gnällt görmycket på att det alltid är för svagt, så nu gör dom en special till mig som ingen annan vågar ta av och tittar storögt när jag häller i mig mina baljor. Vanlig svensk styrka / mängd kaffe... Deras är mera som T.

Det skojigaste av allt är att dom verkar tycka att dom är lite farliga och ’knarkBalla’ för att dom inte dricker T utan tar sig ett psykedeliskt koffeinrus. Ett stort statement från dom coola rebellerna som ”gör sin egen grej och skiter i all kutym”. Engelsmän :)

Inspirationstack för denna post till Björnen som kommer få en ”I-Love-The-Pata-T-shirt” med e-posten inom minst en kalendervecka.

Antites #2

Marknadskrafterna sluter sig samman med säkerhetspolis och beslutsfattare på toppnivå. Förbudet att ta med dryck (vätska) förbi säkerhetskontrollen på flygplatser är bara ett exempel.

I och med att taxfree shoppningen i det närmaste försvann när fler och fler länder gick med i EU, så dalade försäljningssiffrorna. Nu har man funnit bot mot detta. Sedan de nya reglerna införts så slår handeln på exempelvis London, Heathrow alla rekord. Det är tom bättre siffror än när det var taxfree. Känner jag på mig.

Dessutom tjänar dom en extra hacka på att plundra alla beslagtagna väskor folk ställer ifrån sig obevakade (”please do not leave any luggage unattended at any time, as it will be removed without warning!”).

Det är samma sak med julen. Nu börjar man redan i november med hetsen. Ja, okej, jag gillar att man tänder ljus och sånt. Det piggar upp i höstmörkret. Det är bara det att det man inte känner att det ligger genuin välvilja bakom, utan bara iskallt beräknande från affärsidkarna. Typ, ”vi förlänger julshoppningen med en månad” och handeln noterar med all sannolikhet nya toppsiffor. Sedan kommer ju mellandagsrean.

DN’s läsarundersökning:
Har julskyltningen dragit i gång för tidigt?
Ja 87% (2565)
Nej 13% (400)

Totalt antal röster: 2965

RWYC

Var med och seglade i regattan idag. Spännande. Vi var laddade som fan, men minst tre av besättningen var nya på båten, inklusive mig. Jag hade hand om storseglet, två var på fördäck, två på vinscharna och Tony förde befäl / styrde.

Vinden ökade till runt 10-15 m/s när starten gick. Vi länsade (vinden bakifrån) för spinnaker och skulle gå runt rundningsmärket, skifta till heavy genua, och gå uppåt mot vinden. Dessvärre fick vi problem med att få upp genuan (man vill ta ner / hissa spinnakern i lä på ett kontrollerat sätt) och Tony var tvungen att lova (gå upp mot vind), vilket resulterade i att spinnakern blåste ut och vi tappade kontroll över den. Vi fick tillslut in den i båten och så, men då var det kört. Vi var långt efter.

Det var iallafall en fin dag ute på sundet och maten var görgod på klubben (Royal Western Yacht Club). "Here you are sir", sade dom när man fick sin steak. Sir. Det gillar jag. Jag är nog en jäkla snobb after all.

Spinnakersegling, precis innan katastrofen



U-båt!

Förberedelser

Denna Sigma 35 ska vi tävla med i morgondagens regatta. Vi var nere idag och lastade ur säkert 100 kg onödiga grejjer. Det är seriös racing. Efteråt blir det lunch på klubben. Sounds jolly good. Jag är snart fullfjädrad engelsk snobb!

Detta är engelsmännens variant av mastkran. Någon vanlig finns tydligen inte, så man tager vad man haver. Som denna man.

Thåström och jag

Jag var i Rågsved på det gamla stamhaket ”Gröne Jägarn”. Thåström och grabbarna från Ebba och Imperiet var där. Vi drack öl och snackade uppsluppet om gamla tider och ditt o datt. Det var härligt att se Thåis avslappnad och på så bra humör. Vi skildes åt i gryningen och lovade att vi skulle ses oftare. Men det gör man ju aldrig när man säger så. Det bara nått man bara säger. Dessutom var det ju förstås en dröm. Men ruggigt verklig. Ännu läskigare blir det av det faktum att Gröna Jägaren finns på riktigt, fast på Götgatan (jag har aldrig varit där och visste inte att det fanns).

Allt är en illusion.

The Plymouth sound

Pilen indikerar det ungefärliga läget för vårt nya bo, ganska nära det stora för tillfället hotfulla havet. Jag tog bilden på vägen hem från jobbet idag.

Det är engelska kanalen som tar vid utanför Drakes island till vänster i bilden. The Royal Navy vaktar hamninloppet dag som natt. Känns tryggt. Eller läskigt. Jag vet inte.

TivoliJul™ für alle

I dag var det "turning on the lightswitch night" eller nått sånt. Hela stan var ute och ungarna var helt speedade. Dom bara sprang runt och skrek. Ett coverband pumpade gamla rockrökare (den typen av låtar man alltid hör på alla hak överallt) och allt bara snurrade. Holy shit och det är inte ens i närheten av Jul! Whats next?






PS
Dessutom såg jag en enorm u-båt åka förbi jobbet idag (i ö-läge)

God Jul

Satt på jobbet och filade kod. Fick bra nuffor ut och mitt i allt flyt ringer bossen för hyresfirman och meddelar att det grönt med att hyra! Nu behöver dom inte nån hyra i förskott längre och ingen borgenär. Det räckte med att jobbet intygade att jag var hyvens (anställd typ) och att dom fick se mitt kontrakt (3 år) + lönebesked!

Jag vågar inte tänka på hur det hade varit om man hade kommit hit fattig och utan att känna en käft... Hu.

Man sätter upp julprydnader i stan här. En massa gubbs stod på rangliga liftar och hängde kablar i en stackars gran som höll på att blåsa omkull i stormen! Tokigt. Och mitt i alltihopa har dom satt upp ett jävla stort pariserhjul och karusell. Ser helt absurt ut i höstmörkret och regnet. Men jag gillar deras tåga! Dom ger sig inte. TivoliJulen ska tillvarje pris funka och det i jävligt god tid :)

Pimp my jul!

Som speedade spindlar
spinner vi vårt nät

konstruerar en fälla
att fastna i

detaljplanerad
okontrollerbar död

VIP visit

Idag hade vi celebert besök på våran enkla forskningsinrättning. Typ en minister eller något sånt. Handelsministern tror jag. På engleska hette han iallafall: Secretary of State for Trade & Industry, the Rt. Hon. Alistair Darling MP. Han hade några lokala underhuggare med sig också och pressen skulle enligt uppgift närvara. Jag hade fått ett mail där man förvarnade och bad alla att vara ”tidy” osv.

Jag var görspänd och hade finskjortan och kavaj och allt. Besvikelse. Jag tror kanske jag skymtade den viktiga personen i korridoren och pressen såg jag inte röken av. Scheisse! Jag hade lika gärna kunnat vara klädd i komfortabel t-shirt eller ngt ju. Och vart avspänd. Fast min handledare var imponerad iallfall. Men The Rt. Hon. Alistair Darling (!) MP, was disapointing to say the least.

Jag producerade iallfall en rätt fin plott idag. Det är ju alltid något. Plottar ska gärna vara invecklade och är görviktiga för att vetenskapen ska se vetenskaplig ut. Synd bara att jag inte fick visa den för ministern. Han hade säkert blivit svinimpad av den invecklade plotten och låtsas förstå.

Chip o hej

Kreativitetsnoja

Nästan alla mina vänner sysslar med musik känns det som. Några har såna där myspace sidor. Dom är jäkligt duktiga alltså. Jag blir impad och lite panikslagen över att jag själv inte gör någon musik längre nästan alls. Vad hände? Jag tappade kreativiteten på något sätt. Eller orken. Jag saknar i alla fall min gitarr och lurar på att köpa en ny. Sen ska jag göra lite nya grymma låtar och skaffa en myspace också kanske. Fast det kommer säkert bara bli tråkiga medelålderseftertänksamma softgrejjer som ingen vill höra ändåså. Eller covers.

Bra grejer som bekanta har gjort:

J’s två musikprojekt. J är grym sångerska. Den bästa jag känner, tror jag. Jag hade förmånen att göra några låtar med henne en gång. Det blev ganska ok. Hade potential kände jag. Men så flyttade hon till London. Och det var nog bra, för det låter otroligt schysst!

Blind maze
Anorak light

MG, är en hård syntare som är cool, tycker jag. Jag vill också vara hård, men jag är nog mes forever. Här är i allafall MG’s musikprojekt:

MG75

Eftersom jag inte har något liv gjorde jag ett test på nätet. Det går ut på att man kör på shuffle och klickar fram en låt för varje ny fråga, låttiteln som poppar upp är svaret. Jag la upp all musik på min hårddisk i winamp och körde testet. Här är resultatet:

Will it be ok? Romace in Durago
How are you feeling today? New morning.
How do your friends see you? O children
Will you get married? Som salomon sång
What is your best friend’s theme song? Just like a woman
What is the story of your life? Only a northern song
What was high school like? Lay down your weary tune
How can you get ahead in life? Ugliest girl in the world
What is the best thing about your friends? Jailbreak
What is tonight going to be like? Click clack
What is in store for the remainder of this weekend? Yellow submarine
What song describes you? Morning dew
To describe your grandparents? (515) (Slipknot)
How is your life going? Advanced (Filterheadz love distortion mix)
What song will they play at your funeral? Dessa strebrar
How does the world see you? Only a northern song
Will you have a happy life? 'Till I fell in love with you
What do your friends really think of you? Hot in the city
Do people secretly lust after you? Welcome to happiness
How can I make myself happy? I don't belive a word
What should you do with your life? Live for one day (morjac extended mix)
Will you ever have children? Queen jane approximately

Peace my friends! I am hot in the city!

Tack för tipset ”ett liv i exil".

Vänlig

Nu är jag lite mera vänligt inställd till dom jag bor hos igen. Jag får massa husgeråd av dom nämligen (dom ska ju flytta lååångt bort). Som tex en görbra josgörarmaskin som jag inte visste att jag behövde. Och kastruller osv. Så lätt det är att göra mig glad. Materialist, javisst!

[Varning för misantropiska tankegångar nedan]

Får mig att tänka lite på oss i s.k. generation X, även kallad den ironiska. Är vi inte den mest självupptagna, bortskämda soffliggande slöa materialistiska generationen hittills. En förlorad generation vars största farhåga och diskussionsämne är att det inte är något bra på TV? Vad gör vi för nytta? Kan vi göra nytta? Har vi gett upp? Alla 40-talisterna sitter ju på resurserna (=dom ”bra” jobben, fina husen, osv)? Eller? Vill vi göra nytta eller bara lägga rabarber på lika mycket eller mera som våra föregångare? Vi backpackers, upplevelsejunkies och balla barhängare. Och all äcklig självförverkelsemani som måste ta sig till utryck på alla möjliga sätt. Tex som denna bloggen. Och nu får vi massa barn också. Stackare som måste ta över vår förstörda värld. Vi som inte gjort ett skit utom att bli fulla lite för ofta, äta upp all fisk och köpa för mycket balla prylar. Om vi ansträngde oss för att förbättra vår planet lika mycket som vi ansträngde oss för att vara coola, var skulle vi vara nu då? Tråkiga miljöpartister med näbbstövlar och fjällrävenkånken? Eller? Fast vem orkar bry sig? Det är för mycket ju. Eller hur? Återvinna några tomglas får räcka. Lika bra att ha så kul som möjligt så länge det varar! Man kanske dör snart ändå... Är det det? Är det därför? Simpel gammal dödsångest? Köp en SUV och ta flyget jorden runt! Medan det går. Det tänker jag göra. Killen som jobbar med att mäta hälsan i oceanerna globalt har talat.

Det kändes gött att skriva. Hädanefter ska jag försöka vara mera positiv/konstruktiv i mitt skrivande annars slutar ni väl läsa? Det kanske ni redan har gjort iofs. :)

Spray paint the walls! (Blackflag, 1981)


Revolutionen och anarkin kommer komma det är bara en tidsfråga!

Kyla och värme

Man är lite inkonsekvent där jag bor. 1:a veckan när jag bodde här visade man mig hur man kan sätta på värmen om det är kallt. Det är gascentralvärme (en panna som drivs av gas). Igårkväll satte jag igång värmen, för jag frös. Då blev 'värden' arg och skällde på mig. Konstigt. Varför visa hur man gör om man inte får...? Jag får väl betala lite extra antar jag så ordnar det sig nog. Man kan ju inte gå runt och frysa. Jag flyttar antagligen den 9:e dec iallafall, men det är ju bittert om man ska frysa tills dess. Sjuk och jävlig.

Blev glad i morse, för jag fick ett vykort! Ett riktigt, med frimärke och allt. Från T. som vart i Barcelona. Det skickas lite för lite vykort tycker jag. Men jag är i och för sig antagligen sämst av alla på att skicka. Så jag ska ju inte snacka. Det är iallafall sköj att få. Tack T. Kramar!

Lägenhet

Mitt letande efter lägenhet kan vara slut. Hittade en nice idag. Den är stor, ljus och ligger 1 minut från havet och 3 från jobbet. 3 rok, ca 70 kvm. Man kan se 5 cm hav om man är 1 mm från rutan och kollar så mycket åt höger man kan. Rätt ok. Får se om jag får den. Man måste ha ngt av följande: 6 månader i UK (kredithistoria), det har inte jag, så då återstår: 1. Betala sex hyror i förskott (hahaha) 2. jobbet garanterar 3. En kompis går i borgen. Jobbet har redan gått med på att "garantera" annars har jag en kompis som går i borgen. Hajjar ni? Efter fem veckor har man en kompis som är beredd att gå i borgen. Det är rätt ok.
Dom jag bor hos har sålt huset så jag måste flytta innan januari, men det är inga problem.

Har inte mycket att berätta annars. Hosta på nätterna och dunderknarket (morfinhostmedicin som knockar en) är på upphällningen.

Hej
länk till annonsen
Min fina skiss

Jag målar lera, ja målalera uti etthundra år

Hadenäran! Tack.

Firade min födelsedag med en pint på Sippers tillsammans med "dom på min avdelning" dvs Remote sensing group (RSG). Det goda uppslutningen berodde troligen på att en tjej på RSG roligt nog fyllde år samma dag som jag. Kanske. Det var iallafall nice. Sedan tog jag en rödcurry på thai palace på vägen hem, men det är trist att sitta på resto själv, så nu är jag hemma...

'Firar' med www.svt.se och ett avsnitt av "mäklarna". Rundar av med nyheterna från Rapport. Spriten är den vanligaste dödsorsaken i Finland och i Sverige placerar någon ut hundar i rondeller. Finns det ett samband? Är Finnarna för allvarsamma och växer Svenskarna inte upp? Rondellhundarna ogillas av myndigheterna. Man bör inte placera ut saker hur som helst i rondeller anses det. Personligen hoppas jag på en global rondellhundsrörelse! Och gärna flera rondellfester, den senaste jag var på var en succé! Rondellerna har helt klart potential. Ett naturligt nav, runt vilket universum snurrar, där människor kan mötas i en snabb svängom - speed-dating drive thru!

Rollin' just to keep on rollin'

Borta bra och jag vill aldrig komma fram

Anna Ternheim fick mig att åka hem till Gamla Göteborg.

Kanske också i viss mån min förestående födelsedag, man har överlevt ytterligare ett år. Tack! Det var gött att träffa alla dom man älskar. När man anländer trött, sjuk och jävlig är det gött att få en rejäl stor whiskey och bara krascha sen. Perfekt helg. Träffade nästan ”alla”. Intensivt. Tackar så mycket alla för alla presenter! Jag njuter av vissa av dom i denna stund. Resan tillbaka var odramatisk och lugn, även om jag var väldigt förvirrad och vilsen på Leverpölstation (vicket namn) ett tag. Kusinen från landet… Det är i alla fall gött att vara tillbaka. Faktiskt.

Om Anna Ternheims spelning:
Hon kommer in som en vacker, blek dödsängel i svart kåpa med jätte dr martins o stuprörsjeans. Jag minns inte vilken låt hon öppnar med, jag är golvad. Hon rockar fett och dom känsliga, lugna partierna får mig att rysa medan tårarna rinner. Hon lider och njuter och brinner. Bandet är svintight och grymt. Basisten hamrar intensivt, gitarren grimaserar och skägget bakom syntarna skapar ett jävulusiskt surrealistiskt ljudlandskap, trummisen rasslar och plingar och bankar exakt när det behövs. Mellansnacket är personligt och rätt coolt. Som tex. när hon ska spela en akustisk låt och frågar "vilken vill ni höra". Eller när hon säger "denna låten finns inte på någon platta... [konstpaus] ...eller jo just det, på den första"! Extranumret när Henrik Bergren kommer in o sjunger nåra rader på Shoreline får publiken i extas och inte ens GP's trista recensent undgår att höja det till skyarna. GP tyckte inte det var bra (3 av 5) att Anna körde en hårdare stil. Hon ska vara söt och svår och timid (enligt GP, som förra gången i Göteborg). Jag håller inte med. Det är en (i dubbel bemärkelse) grym utveckling. Utveckling är bättre än stagnation (även om GP’s reporter känner sig otrygg då). Stå på dig Anna. Vi älskar dig! Jag vill ta min gitarr och skriva låtar och starta band och allt möjligt (Du har rätt, man vill inte komma fram till målet)! Fem dödenhuvor av fem möjliga! What’s next undrar jag. Symfoniorkester? Inte blockflöjter mera iallafall är vi överens om. Anna och jag.

Det är Robin Hood jag vill ha

En något sliten version av Robin Hood. Lite pinsamt. Men han lärde mig iallafall att original Robin inte hade gröna kläder, inte hade långbåge (uppfanns efter hans död) och i själva verket stal från dom rika och gav till sig själv. Ungefär. Han var lite bitter tror jag, mannen i dom gröna kläderna.


Den älsta puben i England enligt utsago. Etablerad år 1189.




Välkommen till Zwetzki, Schysst 1:a intryck resenärer får när dom landar på Göteborg city airport. Man fållas in in en hangar, utan värme med snyggt hönsnät i taket. Väskorna kommer med "väskbilen" som körs direkt in, varefter kaos upptstår när alla ska hitta sin väska. Hoppas den nya blir klart snart!

Robin Hood och Vietnam

Tog en taxi in till Nottingham pa kvallen for att kolla in stan.
Hamnade vid centralstationen (delade med en skitsnygg (tank Julia Roberts fast spansk blod) kvinna fran kanarieoarna, som skulle aka tag).

Vandrade planlost en stund. Sag en skylt med "Robin Hood...ngt" foljde den och kom till varsta turistfallan. Ngnslags Robin Hood land el liknande med shop dar man kunde bla kopa stora svard for ca 250 pund.

Hittade tillslut en restaurang, "Phat", med snygg intredning och vietnames/kinamat. Bestallde "special house curry" och Tsingtao beer (the best beer in china). Det var blixtsnabb service, men maten var dessvarre den vanliga "kinagaggan". Ganska ok curry dock. Totalbetyg blir tre Robin Hood huvor av fem. Elvis "Are you lonesome tonight" ur hogtalarna. Yes I am...

En handikappad kvinna tog sig modosamt fram pa gatan utanfor och fick mig att tanka pa hur skort livet ar.

Efter en cocosnotsglass till dessert tog jag en taxi (jag var lite trott/lat) hem igen. Taxiforararen hittade dock inte till min gata sa efter en stunds planlost irrande fick jag nog och betalade/gick ut. Dumt. Jag hade bara en vag aning om vart jag skulle, men hade tur och rakade hamna ratt pa ngt satt.

Gott med tur!

BnB

Resan till Keyworth, Nottingham gick bra. Akte i en minimal clio med Victor fran spanien, hans fru fran sicilien och deras 6 man. baby. Babyn skotte sig bra och skrek nastan inte alls. Pa vagen upp passerade vi ett kraftverk med inponerande kyltorn som vi ville fota, men det var totalt livsfarligt att stanna, alla tutade osv sa vi beslot att aka vidare. Tog en bild fran avstand.

Bor i en otroligt engelsk bed and breakfast med fantastiskt engelsk inredning , hemma hos en trevlig gammal gubbe o gumma i deras villa. Helt ok.


Kursen ar ganska intressant och jag lurar pa att dra o kolla in Nottingham i em/kvall.

Fick min 1:a lon antligen! Jag vill kunna saga att pengar inte spelar ngn roll, men nar man har varit utan dom lange da spelar dom verkligen roll! Sover gott om natten nu.

Kramar