Thåström och jag
Jag var i Rågsved på det gamla stamhaket ”Gröne Jägarn”. Thåström och grabbarna från Ebba och Imperiet var där. Vi drack öl och snackade uppsluppet om gamla tider och ditt o datt. Det var härligt att se Thåis avslappnad och på så bra humör. Vi skildes åt i gryningen och lovade att vi skulle ses oftare. Men det gör man ju aldrig när man säger så. Det bara nått man bara säger. Dessutom var det ju förstås en dröm. Men ruggigt verklig. Ännu läskigare blir det av det faktum att Gröna Jägaren finns på riktigt, fast på Götgatan (jag har aldrig varit där och visste inte att det fanns).
Allt är en illusion.
2 kommentarer:
fan va skön dröm.. rätt kuslig touch av twin peaks att jägarn fanns på riktigt.
Jag vet!
Det grymma var att träffa den Thåström man har en bild av; som verkligen är som en gammal trofast polare från 80-talet. Man känner ju lixom änna att man känner sina idoler. När man träffar dom i verkligheten är det mer bara vem som helst. Kändisen blir avmysifierad på ett för mig rätt ledsamt sett. Jag gillar min egen bild av dom och lixom vad ska man säga när man träffar'n? "fan va grym du e!", -"Tack", end of story.
Det där med Gröne Jägarn är ju bara ännu ett bevis för min tes...
Skicka en kommentar