NI och Ekorreteori
Lyckades komma till NI personerna idag, även om viss förvirring uppstod ett tag i början när jag var där. Vem var jag? Mr K or mr P, båda hade nämligen tid samma dag. Jag sa att jag var mr KHP, men vill bli kallad P. Efter en stunds dividerande sinsemellan fick jag så prata med en dam, skriva på en miljard papper och visa tjugotusen. Om åtta veckor får jag mitt NI. Kanske. Så sa dom. Hold on to your receipt!
Annars kan jag berätta dagens englandsfakta: Ekorrarna i parken är grå (i stället för bruna som hemma) utan tvekan en adaptation till det urbana livet. För att denna anpassning ska ha ägt rum, är det allmän biologkunskap (Darwin 1862) att vi har ett selektionstryck mot grå från bruna. Det vill säga någon äter dom bruna men inte dom grå.
Frågan är bara vem?
2 kommentarer:
Tror inte det är riktigt så enkelt med ekorrarna:
Har du övervägt möjligheten att någon äter de grå ekorrarna i Sverige?
Eller att bruna ekorrar är högsta modet - på tanter i London?
Eller att de tröttnade på att vara bruna eftersom ALLT i England är brunt?
Eller att de inte alls är ekorrar?
...och hur är det egentligen med lämlarna?!
Dom är grå för att det alltid regnar smutsigt regn, "you can get a tan from standing in the English rain"... (Beatles 1967). Och för att dom bruna är uppätna / dödade / emigrerade förstås. Herren som för mig bekännde att han åt duvor ("men måsarna är sega") är högst misstänkt konsument av eventuella grå i Götet iallafall.
Lämlarna har blivit uppätna av köttätande bruna tanter från england! (Imponerad över att du minns den obetalbara "lämmelhistorian")
Skicka en kommentar